Irkutsk. Man hör ju bara på namnet... eller?
Vi, eller i alla fall jag, hade väntat oss något i betong, något grått som skulle kännas en aning deprimerande och vara fyllt med vodkaluktande tanter och ryska lantisar. Men Irkutsk var något helt annat. Det var en liten trevlig stad som hade ganska så europeiska drag och det var mer liv där på något vis, människorna var lite gladare kändes det som. Anledningen till att vi stannade i Irkutsk var Bajkalsjön, världens äldsta sjö. Det är ganska galet faktiskt; Bajkalsjön är världens äldsta och djupaste sjö med sina 30 miljoner år och med ett snittdjup på 744.4 meter. Den är större än Belgien och i den simmar varelser som endast finns där.
Vi hade lite otur här, vi denna sjö. När vi har skumpat dit i under en timme i en liten minibuss möts vi av dimma, dimma och än mer dimma. Man såg ett par meter ut från stranden. Vi vandrar runt lite i den by som ligger vid sjöns ena kant, Listyanka, men tröttnar snart då vi inser att dimman inte kommer att lätta och vi får ge oss tillbaka till Irkutsk.
Det fanns inte mycket att sysselsätta sig med i Irkutsk förutom att kika runt den lilla staden, äta olika konstigheter (kolla in Culinary Corner) och slappa tills tåget skulle gå igen, vilket var trevligt det också.

      

Fler Rysslandsbilder i fotoalbumet. Irkutskisk matrecension i "Culinary Corner".